I torsdags kom beskedet som fick stora delar av Stockholm att andas ut, åtminstone för en sekund. Riksbanken väljer att sitta still i båten och låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent. Enligt en rapportering i Dagens Nyheter är det en klassisk vänta-och-se-manöver, men den underliggande verkligheten är betydligt mörkare än vad statistiken antyder.

Inflationen, mätt som KPIF, stannade på beskedliga 0,7 procent i juli. Det är långt under det uttalade målet på 2 procent, och vid en snabb anblick ser det ut som att vi har ridit ut stormen. Men luras inte av ytan. Riksbanken konstaterar själva att både inflation och tillväxt redan ligger över deras egen juniprognos.

Min bedömning är att vi befinner oss i en tillfälligt dopad ekonomi. Dagens Nyheter konstaterar mycket riktigt att den extremt låga inflationen i juli vilar helt på regeringens kortsiktiga politik. Sänkt energiskatt, lägre matmoms och ett halverat pris på kollektivtrafiken håller konstlat tillbaka siffrorna. Visst är det trevligt när resan med gröna linjen ut till Slakthusområdet reas ut av staten, men det är en falsk trygghet. När effekterna av subventionerna klingar av kommer verkligheten att slå till.

Kriget som driver räntan

Det som kanske är mest avgörande för Stockholms ekonomi just nu, men som lätt glöms bort i det politiska bruset, är geopolitiken. Boven i inflationsdramat är kriget mellan USA och Iran. Den allt dyrare oljan kryper närmare vår vardagsekonomi, och Dagens Nyheter poängterar att mycket talar för att detta snart slår igenom brett på prislapparna.

"På ren svenska betyder det fler räntehöjningar", skriver Dagens Nyheter.

Prognosmakarna är överens om riktningen. Konjunkturinstitutet spår en räntehöjning i december. Den statliga banken SBAB är ännu tuffare i sin kalkyl och räknar med dubbla smällar – höjningar i både november och december.

Det är här min tes landar. Många i tech-svängen kring Birger Jarlsgatan och Sveavägen bygger fortfarande sina affärsmodeller på förhoppningen om evigt billiga pengar. Det är en livsfarlig lek. Om SBAB:s prognos slår in landar vi på en genomsnittlig rörlig boränta på 3,2 procent redan i början av 2027.

För det högt belånade paret i en nyproducerad bostadsrätt på Södermalm är matematiken skoningslös. Enligt SBAB:s siffror betyder det 290 kronor mer i månaden för varje lånad miljon i rörligt lån. Det låter kanske litet i en enskild kalkyl, men skalar man upp det till vanliga stockholmslån är smärtan ett obestridligt faktum.

Enskilds läsning är att Riksbankens paus inte är någon vändpunkt; det är bara en sista andhämtning. De längre marknadsräntorna styrs av förväntningar, men när inflationen skjuter fart i spåren av dyrare olja kommer Riksbanken att straffa alla med rörliga lån. Mitt råd till stans entreprenörer och lägenhetsköpare är enkelt: sluta kalkylera med statliga prissänkningar. Notan från Mellanöstern kommer alltid i kapp.